Den nekrofila skatten

Vid årsskiftet 2004/5 avskaffades arvs- och gåvoskatten i Sverige. Det var den socialdemokratiska regeringen som gjorde det, och det kom relativt överraskande, även om det fanns bred politisk uppslutning bakom beslutet. (En bra bakgrundsbeskrivning till beslutet ges här.)

Arvsskatt är på många sätt en känslig skatt, eftersom det lätt kan uppfattas av efterlevande som sörjer en nyligen bortgången att staten jävlas med en i en svår stund om den kommer och vill roffa åt sig av arvet. Det finns även rättviseaspekter som talar såväl för som mot arvsskatt.

Mycket beror på hur den är utformad. I senaste Economist förordas arvsskatt i den form som den fanns i Sverige, det vill säga som en skatt på arvet, inte på dödsboet (det senare tycks vara den modell som finns i Storbritannien). Tories pressade Gordon Brown på ett taktiskt smart sätt genom att annonsera att de ville sänka arvsskatten, vilket ledde till att Brown inte hade läge att utannonsera ett "snap election" som många menade att han var på väg att göra, skriver Economist.

Rosemary Righter (kul namn) på Times Online ger goda argument mot arvsskatten - den drabbar främst medelklassen (de riktigt rika planerar bort den), bestraffar gott beteende (sparande) och är en dubbelbeskattning. Även IEA var ute i augusti med en skrift om arvsskattens skadliga verkningar.

Att arvsskatten är ekonomiskt kontraproduktiv är inget omtvistat påstående. Dess existens beror i de flesta fall på politiska principer, vilket förvisso inte behöver vara fel som grund. Det finns dessutom liberala ideologiska motiveringar till arvsskatt - John Stuart Mill förordade till exempel en brant progressiv arvsskatt, och tanken om att personer inte ska ges fördelar enbart baserat på föräldrars förmögenheter kan sägas stämma in med tanken om liberal meritokrati och jämlikhet.

I den verkliga politiken är dock arvsskatten en högeligen taktisk fråga. Man skulle kunna göra ett gott case för att socialdemokraternas avskaffande av arvs- och gåvoskatten var ett taktiskt drag, för att slippa behöva bemöta den stora kritiken mot skatten som troligen skulle komma i valrörelsen 1½ år senare. Ser man på hur s resonerat kring andra skatter på ägande så är det svårt att se varför det skulle ligga någon ideologi bakom avskaffandet av arvs- och gåvoskatten.