The subjectivist or marginalist revolution is widely thought by economists to constitute a major advance in thinking within the field of value theory, an advance through which economists clarified an issue that the previous “objectivist” assumptions in value theory had obscured. It seems to only involve several technical questions in the theory of price, interest, cost, rent, and so forth. To fail to be subjectivist is to revert to a largely discredited viewpoint in value theory.
Österrikare är generellt subjektivister (det kan ofta vara det som skiljer dem från neoklassiker), även om det kan gå olika långt. Ludwig Lachmanns "radikalsubjektivism" har till exempel varit svårsmält för vissa.
Därför kan det framstå som aningen underligt ur metodologisk synvinkel när österrikare griper till public choice-förklaringar. Subjektivism, och svårigheten (för att inte säga omöjligheten) i att göra interpersonella nyttojämförelser (i förhand), borde göra det närmast oöverkomligt svårt att modellera varför väljare röstar på det ena eller andra sättet -- vilket är en del i public choice. Bryan Caplan utmanar också i sin bok vissa vedertagna föreställningar, som t.ex. att väljare skulle styras av egenintresse (plånboksrösta) i någon större utsträckning.
Kärnan i frågan är: om man är av åsikten att preferenser och indifferenskurvor är subjektiva och inte går att utifrån förutsäga -- vilket rimligen leder en till att marknadslösningar och valfrihet är att föredra framför statliga, enhetliga lösningar -- hur kan man då metodologiskt göra anspråk på att kunna modellera varför väljare röstar på ett visst sätt överlag? Röstande torde väl drivas av subjektivism lika mycket som beteende på marknaden? (Med skillnaden att de institutionella förutsättningarna är annorlunda -- vilket dock inte ändrar något i sak i frågan.)
7 kommentarer:
watermelon viagra viagra reviews buy viagra australian where to buy viagra buy viagra australian viagra sales viagra by mail is there a female viagra viagra free samples cheap viagra tablets viagra over the counter is viagra safe for women what is generic viagra does viagra work
Det verkar finnas olika typer av subjektivism. Den som citatet i mitten handlar om är den jag hört talas om tidigare. Den bygger absolut inte på att preferenser är oförutsägbara.
Den ska istället ses som en uppgörelse med arbetsvärdesläran och andra pristeorier. Den betonar att priser ska förklaras utifrån folks preferenser, inte utifrån objektiva karakteristiska av varor och tjänster som inte värdesätts av konsumenter, för att förenkla.
Alla neoklassisker är subjektivister i den meningen.
Du har förstås rätt i att även neoklassiker är subjektivister, i viss utsträckning. Men i någon mån kokar subjektivismen ner till att om inte enskilda preferenser, så i alla fall rangordningar av preferenser, inte är interpersonellt förutsägbara, skulle jag säga.
Men det måste väl inte en neoklassiker heller tycka?
Även den neoklassiska välfärdsekonomin görs ju oftast utan att anta någon möjlighet till interpersonella preferensjämförelser.
Och i den positiva analysen kommer ju inte frågan upp överhuvudtaget.
Jag frågade Daniel Hedblom på förr-förra träffan om just detta, och han menade att i neoklassisk ekonomi så ser man ibland nytta som ordinal, men ibland också som kardinal.
Vem är Daniel Hedblom?
Jag förhåller mig hursomhelst skeptisk till påståendet. Jag vill hävda att den ordinala nyttotolkningen är den dominerande. Det är allt som behövs, speciellt när man ägnar sig åt rent positiva resonemang.
Nyttofunktionerna som används vid modellering av beslut under risk missförstås ibland som kardinala men egentligen är de bara en annan formalism för ordinala prefernser och förutsätter inte någon interpersonell jämförbarhet av preferenser.
Daniel Hedblom är doktorand i nationalekonomi och som tillsammans med mig och ett gäng andra deltar i den studiecirkel om österrikisk ekonomisk teori som Patrick Krassén anordnar. Så du får ta den diskussionen med honom. :)
Skicka en kommentar