Dricks och ekonomi

Ett underligt fenomen inom ekonomin är dricks. Vem som ska få det, på vilket sätt och hur mycket varierar starkt från land till land. Till synes finns det inga kulturella implikationer som går att generalisera utifrån heller. Så varför finns fenomenet då?

Vissa hävdar att det inte finns någon ekonomisk teori utarbetad om varför dricks finns. Andra menar att det finns teorier, men att de inte är hundraprocentliga. Intuitivt skulle man tänka sig att dricks ges på en inrättning dit man ofta återkommer, för att försäkra sig om gott bemötande i fortsättningen; å andra sidan, om dricks ses som en belöning som ska korreleras till det utförda arbetet (av den som serverar, alltså - inte för hur det beställda smakade, för det har den som serverar inte haft något med att göra, generellt), då bör dricks ges i i princip alla fall. Men enligt "vanlig" ekonomisk teori kommer en gäst se på priset och väga om det är värt för att få det den önskar; lägger då alla automatiskt till dricks när de gör prisjämförelser? Och vad är då det faktiska priset - det som skrivs ut, eller uppräknat med mellan 5 och 20% dricks?

Borta hos Misesinstitutet gillar man dricks, som den "vackra illustration av kraften i frivilligt, decentraliserat utbyte" (min översättning). Tanken om att dricks kommer av en form av privat vilja att uttrycka en åsikt om en tjänst talar emot den teori som säger att dricksande sker på grund av att det är en social norm, eftersom det då inte skulle handla om något personer gör utifrån en (fullständigt) rationell analys, utan av en känsla av att "det måste man, alla gör ju det". Ofer Azar har skrivit en del om dricks som social norm.

I Sverige är dricks hyfsat ovanligt; vissa teorier menar att dricks är vanligare där minimilönerna är lägre. Till viss del kan dricks förklaras med psykologiska orsaker som dåligt samvete över ojämlikheter, menar vissa (däri kan också ligga förklaringen till att mer dricks ges till den som uppfattas som extra trevlig eller sympatisk, även om den gör samma sorts jobb; vi tenderar att vilja hjälpa dem vi sympatiserar och/eller identifierar oss med i högre utsträckning än andra). En mängd studier visar också på att det samband man kunde förvänta sig - god service och hög dricks - är svagt.

Varför ses det, iallafall i de samhällen där dricks förekommer, som en markering att inte lämna någon dricks? Borde inte dricks vara ett "plus" för den som gjort ett extra bra arbete - när man får det man beställt korrekt men utan något extra så bord eman väl rimligen betala det pris som står? Eller sänker restauranger sina priser och förväntar sig dricks? Det senare motsägs av ekonomisk teori - restaurangen måste kunna gå runt utan dricksen.

Troligast är att dricks helt enkelt är ett utrymme för att sätta betyg på servicen, så som man uppfattat den i sin subjektivitet (att mer dricks ges på soliga dagar eller om den som serverar säger sitt namn är sådant som påverkar den subjektiva uppfattningen om servicen), och utifrån sina förutsättningar (är man student kanske man dricksar mindre än en heltidsarbetande, och är man inte på humör att ge dricks så kanske man väljer att handla sin mat i en affär eller vid en snabbmatsinrättning istället för att sätta sig på en restaurang och bli serverad).