måndag 18 januari 2010

Varför ingen österrikisk rättsekonomi?

Inom Chicagoskolan utvecklades under 1900-talets andra hälft teoribildningen rättsekonomi, eller law and economics på engelska. I korthet går det ut på att använda nationalekonomiska verktyg för att analysera juridik, lagar och rättsordningar. Ledande inom området var Guido Calebresi och -- kanske främst -- Gary Becker och Richard Posner. Analyserna började göras av områden som konkurrensrätt ("konkurrensfrämjande" antitrust-lagars effektivitet) och miljörätt (skatt eller avgift, lagstiftning eller tort law för att lösa problem?), men teoribildningen blev uppmärksammad i större utsträckning när den började appliceras på vad som ansågs som inte primärt ekonomiska områden, t.ex. familjen och brottslighet.

Om man bortser från public choice-skolans rättsekonomiska inslag -- som primärt handlar om reglers utformning utifrån ett konstitutionellt eller politiskt-ekonomiskt perspektiv -- så har dock inte rättsekonomin utvecklats i någon större utsträckning inom den österrikiska skolan. Det har skrivits lite om det här och där, men ingen genomarbetad teori -- likt t.ex. den om konjunkturcykler, eller om pengar -- finns om rättens roll utifrån ett österrikiskt perspektiv.

Att österrikare kan vara ambivalenta till juridik i sig och dess betydelse är måhända inte underligt. Rothbard, som var tämligen strikt naturrättare, skulle ha svårt att nå samsyn med en konstitutionalist som t.ex. Hayek. (Hayeks Law, Legislation and Liberty är för övrigt ett gediget försök att utarbeta en teori om rätten, men den är inte ett renodlat österrikiskt teoriverk. Förvisso finns många viktiga poänger däri, som bygger vidare på Hayeks centrala punkter -- informationsproblemet, centralplaneringens misslyckande -- och förvisso pekas skillnaden mellan evolutionärt framvuxen rätt och av makthavare "skapad" rätt tydligt ut, men Hayek lyckas inte riktigt ta det vidare till att kunna förklara de drivande krafterna bakom positiva rättsliga reformer och förändringar.) Det finns också några grundantaganden inom mainstream-rättsekonomi, som alla österrikare sannolikt skulle vända sig mot:
  • Det går att göra interpersonella nyttojämförelser och därmed nyttomaximeringskalkyler.
  • "Ekonomisk effektivitet" kan uppnås genom case-specifikt meckande med lagregler.
  • Det ackumulerade välfärdsbegreppet (welfare economics).
  • Bruket av jämviktsmodeller och fokuseringen på tillstånd istället för processer.
Jag skulle trots detta vilja hävda att det inte alls är omöjligt att bena ut en syn på rätten utifrån österrikiska principer. Sådana insikter som incitamentens betydelse, den decentraliserade informationen, entreprenöriella beteenden -- även inom rätten -- och den icke-positivistiska metoden är alla bra utgångspunkter. Sen är ju förstås ett problem huruvida man ska acceptera staten (även en liten sådan) eller om studiet av rätten utifrån österrikiskt perspektiv nödvändigtvis måste begränsa sig till mänsklig interaktion utan ett våldsmonopol närvarande.

4 kommentarer:

a Classic Liberal sa...

Hur ser du att de ledande förespråkarna för den österrikiska skolan på George Mason University byter namn på sin blog från "Austrian Economics" till "Coordination Problem" pga av att de anser att begreppet blivit för ideologiserat och därmed inte längre går att använda för en skolad ekonom?

Här i USA är nu den österrikiska skolan synonymt med dem rabiata falangen inom "Libertarian Party" och/eller Tea Party med figurer som Glenn Beck i spetsen.
---------------------------

"New Thinking for a New Decade"

http://www.coordinationproblem.org/2010/01/new-thinking-for-a-new-decade-1.html

"As of January 1, 2010, we are changing our name to "Coordination Problem". This name change is symbolic as well as substantive. The term "Austrian economics" has become as much a hindrance to the advancement of thought as a convenient shorthand to signal certain methodological and analytical presumptions. We started this blog with a clear purpose to emphasize ongoing research in the scientific literature, and developments in higher education as related to economics and political economy. As a group we are committed to methodological individualism, market process theory, institutional analysis, and spontaneous order theorizing. And while we do not shy away from policy discussions, we do not identify with any political party or specific political movement.

As an experiment, over the past six months we have been tracking the use of the term Austrian economics in the news and in the blogosphere. Less systematically, we have also been listening carefully to the use of the term among fellow professional economists and what they think the label means. The results do not fit our intention. Google alert, for example, inevitably points to financial advice or libertarian politics, rarely to the research paradigm of F. A. Hayek, never to the scholarship of Israel Kirzner. Mises is often mentioned, but Mises the ideological symbol, not Mises the analytical economist. The "Austrian" theory of the business cycle is mentioned, but only in relationship to anti-fed politics and hard money advocacy, and never as an ongoing research program among professional economists.

These trends are not recent, but have been constant throughout our respective careers. We have always been among those who attempted to offer resistance to this use of the term. It has become evident to us that our efforts have been futile. Rather than resist the pure ideological identification, we are choosing to devote our efforts elsewhere. The name Austrian economics has been lost as a focal point for a tradition of economic scholarship, and is now a focal point for something else. We have to let it go."

a Classic Liberal sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Genial brief and this enter helped me alot in my college assignement. Gratefulness you seeking your information.

Patrick sa...

Tja, de vill väl distansera sig från Misesinstitutet, antar jag. Tyvärr har väl den österrikiska skolan i den allmänna debatten på sistone blivit mycket associerad med Ron Paul etc. Det går nog dock inte att ändra ett vedertaget namn på en skolbildning över en natt sådär. Och det är ju fortfarande "österrikisk" ekonomi Boettke mfl ägnar sig åt. Om de sen vill kalla det för något annat, eller försöka migrera sitt forksningsramverk mer mot neoklassisk nek, så är det väl inte så mycket att göra åt det. Jag skulle dock hävda att det är svårt att komma ifrån kopplingen mellan libertariansk filosofi och österrikisk ekonomi. Samt att österrikisk ekonomi som sådant inte varit något fruktbart alternativ för akademisk karriär på länge.