Sedan en tid har Zimbabwe en strikt prisreglering. Financial Times rapporterar att omkring 7 500 näringsidkare har blivit arresterade och bötfällda för att ha brutit mot prisregleringen. Framöver ska priset på ett tjugotal varor bestämmas av regeringen och justeringar i priset får endast göras efter ansökan hos och godkännande från regeringen.
Det är en illusion att tro att prisreglering kan åtgärda brist - eller, för den delen, att prisreglering kan upprätthållas under någon längre tid utan en kommandoekonomi. Man bör därför vara vaksam på utvecklingen i Zimbabwe: än så länge har Mugabes regim begränsat sig till att styra produktionen genom olika former av pris- och inflationsmanipulationer. Men varken nöden och bristen bland befolkningen eller grundläggande ekonomiska sammanhang försvinner för att Mugabe trixar med valutan eller försöker kontrollera priser utan hänsyn till utbud och efterfrågan. När systemet kraschar (mer än det redan gjort) ligger det nära till hands för Mugabe att börja styra och planera även produktionen.
Prisregleringen var ett skäl till att det sovjetiska ekonomiska systemet brakade ihop. Lärdomen borde vara tydlig:
Sådan är planekonomin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar